En tanke som ofta snurrar i mitt huvud är hur världen kunde bli så orättvis som den nu är från första början.
Hur kunde människorna som levde innan oss, ha samvete att göra människor de inte ens kände, inte visste något om, till slavar, som i deras ögon inte hade ett mänskligt värde. Hur kan det ha gått så många år, så många hundratals år och världen fortfarande är som den är. Om man tillexempel skulle jämföra mitt liv, en vanlig 15 åring i Sverige och en 15 årings liv i Afrika så skulle man se den enorma skillnaden.
Mitt liv i Sverige är ju en dröm för en fattig Afrikansk flicka, jag går i skola, kan utbilda mig till vad jag vill och har vänner och familj som bryr sig om mig.
Eftersom det inte skulle vara någon idé för föräldrarna att ha låtit den 15 åriga flickan att gå i skola, hon är ju tjej och kommer vid 15 års ålder kanske redan vara bortgift. Så varför slösa pengar på att låta henne gå i skolan? Hennes uppgift kommer ju ändå bara vara att föda barn, sköta hushållet och laga mat.
Bättre för föräldrarna skulle vara att låta henne börja jobba, när hon var ungefär 6 år så skulle hon kanske göra sin första arbets dag. På sin arbetsplats skulle hon få slita hela dagarna inte känna hur det var att leka och vara ett barn på riktigt, och den lilla lön som den späda flickan skulle få var så låg att inte ens en måltid kunde köpas för den. Ända tills, 13-14 års ålder skulle hon få slita på samma jobb och för samma lilla lön. För när hon blivit så gammal blev hon bortgift, och fick ungefär vid den åldern barn med en man hon knappt kände. Hon skulle kämpa med att ta hand och att uppfostra sina små barn fast att hon själv fortfarande var ett, hon skulle se dem små barnen bli magrare, och det ena blev så sjukt för att pengarna som behövdes till mat, vatten och medicin inte fanns.
Hon skulle få börja jobba igen för att få pengar till mat till sina små barn och medicin till det sjuka barnet. Eftersom barnen inte kunde vara ensamma hemma så fick de följa med till jobbet. Eftersom flickan inte fått gått i skolan blev hon lätt lurad hon skrev på papper som hon inte visste vad det stod på. Hon fick jobba hela dagarna för knappt någon lön alls och barnen fick slita och det sjuka barnet blev bara sjukare och sjukare.
Världen är så orättvis men nu kämpar vi för att den ska bli rättvis igen, och vi får aldrig ge upp!
/Olivia Larsson 15 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar